Långasjönäs

Naturreservatet har en gång tillhört två stora egendomar i var sin by; Långasjönäs och Södra Hoka. På 1700- och 1800-talen fanns här både pappersbruk, bränneri, kvarn, sågverk, stärkelsefabrik och ett 20-tal torpställen. Av de flesta byggnaderna återstår nu bara ruiner. Åkrar, ängar och betesmarker har planterats med barrträd eller vuxit igen till lövskog. Vid Södra Hoka är en del av odlingslandskapet bevarat. Här finns betade hagmarker med imponerande enbuskar och växter som blåsuga, backnejlika och jungfrulin. Gamla torpmiljöer, stenmurar och odlingsrösen är andra spår som vittnar om områdets historia. Buskstjärnblommans små vita blommor täcker marken under vår och försommar. Senare under sommaren blommar lundkovall ¿ lätt igenkänd på sina violetta stödblad och gyllengula blommor. Andra intressanta växter är vippärt och spenört. Nordost om Stora Kroksjön finns ett alkärr med ovanliga växter som rankstarr, skogsbräsma och mellanhäxört. Längs Mieån växer safsa, Sveriges största ormbunke. I den varierade lövskogen, med döda och ihåliga träd, finns ett rikt fågelliv. I kören av sjungande vårfåglar ingår svarthätta och grönsångare. Har man tur kan man se stenknäcken skymta förbi bland trädens lövverk. Det är en skygg fågel med vacker färgdräkt och kraftig näbb. En annan intressant fågel, som noterats, är den mindre flugsnapparen. Sjöarna är fina fiskevatten med gädda, abborre och inplanterade laxfiskar som regnbåge och röding. I Stora Kroksjön häckar bland annat knipa och skäggdopping. Där finns också så kallade istidsrelikter, som har levt här sedan senaste istiden. Dessa ¿levande fossil¿ är små kräftdjur, som funnits i sjön sedan den stod i förbindelse med havet för 10 000 år sedan. Ett väl utbyggt system av skogsvägar och motionsspår inbjuder till motion och strövtåg. Spårens längd varierar mellan en och åtta km. De flesta utgår från Nytorpet, där det också finns grillplatser och möjligheter till bad.