Västerplana storäng

Naturreservatet Västerplana storäng hittar du branta stup, lummig lövskog, betade hagmarker och spår efter bronsålderns Kinnekullebor. Naturreservatet Västerplana storäng sträcker sig drygt fem kilometer längs Kinnekulle sydvästra sida. En stor del av sträckan är den 20 meter höga sandstenkleven som stupar mot Vänern. I branten växer en lummig men svårtillgänglig lövskog med rikt fågelliv och de flesta av våra lövträd. Flera bäckar bildar små vattenfall över branten. En avstickare från Kinnekulle vandringsled, som löper genom södra delen av naturreservatet, leder till en utsiktsplats vid branten. Ovan branten är marken flackare med en betad hagmark med gamla lövträd. Ek är det vanligaste trädet men det finns också många lindar. Kanske är området som vackrast på försommaren när marken täcks av ramslökens snövita blombollar. I området kan ett tränat öga se spår efter en mycket gammal historia av odlingsmöda i form av stensträngar, rösen och terrasser. Lämningarna är spår av forntida Kinnekullebors odlingar som är 2 000 till 3 000 år gamla. Namnet Västerplana storäng kommer av den mycket stora slåtteräng som en gång fanns mellan Vänern och Västerplana by. Ängen beskrevs livfullt av Carl von Linné vid hans besök på Kinnekulle 1746. Naturreservatet är en av få delar av den forna ängen som inte gjordes om till åker under 1900-talet.